För ganska exakt en månad sedan åkte jag och ett gäng andra till semsterorten Alanya i Turkiet där det var Junior-EM.
Det skulle bli min första internationella tävling och jag var i en grymt bra form, vilket jag visade i Hallsta. Men jag visste att det skulle bli riktigt tufft men det var endå rätt skönt för jag hade inga förhoppningar om någon placering högt uppe i resultatlistan. Temperaturen i Alanya var nog aldrig under 30 grader så det var väldigt skönt att få några dagar att vänja sig till temperaturen för första passet kändes som om man skulle dö, så varmt var det.
På tävlingsdagen kändes det grymt bra men jag var jäkligt nervös och när det var line-up så insåg jag hur många det var och hur bra alla såg ut. Jag var rankad som 68 därför fick jag välja palts på pontonen typ sist. Ca 80 st junorer var vi som startade och alla ville komma först till bojen 300m bort. Men jag fick endå en ganska bra start men hade ingen chans att gå med de snabbaste. Efter halva simningen såg att det var väldigt många framför mig och var rädd att jag skulle missa de stora klungorna. Men sista 200 så plockade jag ett par placeringar, jag gjorde en bra växling och köttade på med fötterna på cykelskorna allt vad jag hade i ett par hundra meter för att försöka komma in i en klunga, vilket jag lyckades med. Jag hamnade i en slags 3:e klunga med tätklungan ca 15s framför. Jag gjorde många förningar första cykelvarvet och det kändes som vi kom närmare, när vi kom in i själva tävlingsområdet var det många tajta svängar där gick en spanjor upp i täten och i jakt efter klungan framför så tog han svängarna jättetajt och i den sista svängen så gled han på den hala asfalten och drog han ner mig och ca 4 andra. 2st av dom hoppade snabbt upp på cyklarna vilket jag också gjorde men så känner jag att kedjan har hoppat, Jag missar nästa klunga och är typ sist.
Vädigt nära på att bryta men jag fortsätter och håller hyfsad fart men tappar såklart väldigt mycket.
Ut på löpningen kändes benen blytunga och jag såg ingen framför mig. men på andra löpvarvet sprang jag om ett par som hade väggat och det gav lite energi tillbaks. Men ändå en kass löpning. Kom imål som 63:a av ca 80 tillslut. Men jag har lärt mig mycket och tar med mig massor, hade jag simmat 10-15s snabbare hade jag varit med i huvudklungan och fått ett helt annat läge inför löpningen.
Direkt efter Alanya bar det iväg till Tromsö i Norge som ligger norr om polcirkeln, så där låg tempraturen strax över 10 grader..
För 5:e året i rad var jag anmäld till Adidas mila som är ett 10k lopp med ca 1500 startande. Tidigare år har jag sprungit på: 42:58, 41:32, 37:19, 33:38. Till det här året hade jag blivit en av förhandsfavoriterna och tidsmålet var ganska klart, sub33, vilket kändes realistiskt.
På startlinjen blev jag lite förvånad när jag såg en kenyan som såg skitsnabb ut. Han visade sig senare vara en flykting från Eritrea. Starten gick och jag la mig efter 1km i tät med Eritrianen joggandes bakom mig. Efter 2km tyckte han att 3:05 tempo inte var tillräcligt fort så han sprang om och stack iväg. Resten av loppet låg jag ihop med en norrman och vi höll hyfsad fart men tappade lite tid vid 7-8km. In på upploppet ryckte norrmannen och jag hade inget att svara med. klockan tickade på och stannade på 33:02, lite surt men ändå nöjd.
I torsdags förra veckan åkte jag och min pappa upp till Halmstad för SM-veckan. På kvällen gick sm i biathle! Biathle? Inte biathlon(skidskytte) inte aquathlon utan biathle. Löpning och simning. 1500m löpning, 200m simning och 1500m löpning igen. Jag hade förhoppningar om en SM-medalj, mina största konkurenter var Jonas Colting och Tom Honig.
Jag och tom låg tillsammans hela första löpningen och hoppade i vattnet samtidigt. Jag var lite orolig att tom skulle få en jätte ledning där men jag höll toms fötter och tappade kanske bara 3s på simningen. Att springa igen efter simningen kändes tungt och man kände sig lite groggy men jag tog mig upp i rygg på Tom. Jag var nära på att släppa men bet mig kvar i rygg och med 200m kvar testade jag att göra ett ryck vilket fungerade och jag kunde springa i mål som svensk mästare i biathle! Efteråt blev jag intervjuad av SVT, Häftigt!
Triathlon-sm gick på lördagen och hela loppet var direkt sänt i SVT! Ännu en anledning till att ta i lite extra.
Jag hade väldig tur och fick ra nkingen 5, vilket gjorde att jag fick en plats nära kanten i motströmmen i Nissan. Jag fick en bra start och la mig ganska direkt på fötter till Tom och Per. Men jag såg hur Joel bara försvann. Upp ur vattnet var jag 4:a och jag kom med en 5 mann stor klunga som jagade Joel. Grymt nöjd med simningen! Vi låg ca 50s för och det borde vi ha tagit in men vi fick inget speciellt bra sammarbete vilket gjorde att vi nästan inte plocakde någonting på Joel. Ut på löp kändes benen inte speciellt bra, men gjorde en hyfsad växling. Tung andning och håll gjorde att jag inte riktigt kunde springa på som jag ville men tog 4:e platsen och det är jag grymt nöjd med!
Nästan direkt efter loppet så åkte jag och pappa upp till Vansbro. Eftersom pappa ändå skulle simma kunde jag ju lika gärna hänga med och köra. Simformen kändes väldigt bra och det skulle bli kula att se vad jag kunde göra. För 2 år sedan fick jag 51:50 och förra året 36:50. I år startade jag i första startgruppen tillsammans med 200st andra. Starten var nog det värsta jag varit med om, Kaos. Jag fick en dålig start och låg i mitten av Kaoset. Först efter 600m fick man lite fritt vatten. Jag plockade hela tiden placeringar och på slutet spurtade jag till mig en 15:e plats. På 33:25! Lite skillnade jämför med 2 år sedan då jag fick 51:50 men då hade jag helt andra förutsättningar och ingen sim-våtdräkt.
Nästa tävling blir Västerås Triathlon, det kommer bli min första Olympiska tävling och det ska bli riktigt spännande, kommer jag vägga?
Från svt:
http://www.svtplay.se/klipp/1331801/biathle-triathlon-utan-cykel
http://www.svtplay.se/video/1334791/triathlon-herrar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar